lördag 4 december 2010

THE ONE THAT GOT AWAY

Det här är vad som var min vita val. Vintage klänningen som var såld när jag hittade den. Klänningen som jag inbillade mig vore den perfekta... Kanske därför jag hade så jäkla svårt att bestämma mig om mina andra klänningar, och på grund av den jag nu sitter här med tre..


3 kommentarer:

  1. Fantastisk fin klänning! Förstår om du tvekar om de andra... Det fina med vintageklänningar är ju att de är unika! Men så snöpligt när den man vill ha inte passar eller är såld.

    Jag letade också vintageklänningar från 50-talet, men hittade ingen i min storlek, så nu har jag beställt en Justin Alexander istället.

    SvaraRadera
  2. Ja, vintage kändes som det enda rätta för mig. Har haft otroligt svårt att hitta några nya som känts "mig". Jag ville ju verkligen inte ha axelbandslöst, tycker verkligen det är jättefint på andra men känner själv alltid otroligt obekväm i det, och då finns det helt plötsligt inte så många nyproducerade alternativ att välja på.

    SvaraRadera
  3. Nä, visst är det konstigt att så många numera är axelbandslösa!?

    Jag tänkte inte heller ha axelbandslöst, tills jag hittade min drömklänning! Den har inbyggt stöd för brösten, så jag behöver ingen bh.

    Det tycker jag känns skönt, för hur många axelbandslösa bh:ar sitter bra?

    Kram

    SvaraRadera